|
Se även Boklampan.se |
|
Den skapande människan
Om människan och tekniken under 5000 år Staffan Hansson På 1790-talet utvecklade fransmannen Nicholas Appert en metod för konservering av livsmedel genom att placera maten i champagne-flaskor, vilka tillslöts och sattes i kokande vatten. År 1810 gav han ut en tryckt redovisning för metoden. Den fick epokgörande betydelse och låg bakom den snabbt växande konservindustrin. Men som många nya uppfinningar hade den problem i början. När engels-männen under Krimkriget (1853 – 56) öppnade ett stort parti konservburkar, avsedda för soldaterna, visade sig innehållet ha ruttnat. Orsaken var att burkarna inte hade upphettats tillräckligt, en förklaring som dock gavs först med Louis Pasteurs arbeten ca 10 år senare. Det här och mycket annat kan man läsa om i Staffan Hanssons bok "Den skapande människan. Om människan och tekniken under 5 000 år." På drygt 500 sidor berättar författaren om teknikens historia från neanderthalmänniskans stenverktyg till vår tids genteknik och Internet. Författaren ser teknikens utveckling som ett resultat av många yttre faktorer, vilket innebär att fenom av ekonomisk, social, politisk och kulturell art spelar roll. Det här greppet gör att framställningen blir en lärorik resa genom vår historia. Författaren anlägger ett globalt perspektiv och söker finna förklaringar till såväl gynnsam teknisk utveckling som till misslyckanden. Det globala perspektivet gör inte resan mindre intressant. Att det gamla Kina i många avseenden låg långt före Europa kände jag i viss mån till. Men hur kom det sig att Europa sedan klart distanserade Kina? Varför började den industriella revolutionen i England och inte i den ekonomiska stormakten Holland? Och varför tog USA och Tyskland över initiativet under senare delen av 1800-talet? Författaren ställer många frågor och ger många svar. För att markera den snabba tekniska utvecklingen vi haft under 1800- och 1900-talet citerar författaren filosofen Valéry: "Napoleon färdades inte fortare än Julius Caesar". Det var också efter Napoleons död 1821 som järnvägsbyggandet tog fart i England. Den i historie-böckerna omskrivna tävlingen mellan George Stephensons "Rocket" och John Ericssons "Novelty" ägde rum 1829. Redan i mitten av sekelet hade England ca 10 000 km järnväg. När Appert utvecklade sin konserveringsmetod gjorde han det utan att ha Pasteurs kunskap om mikroorganismer. Vetenskapen låg m.a.o. efter. Men med tiden har forskningen och vetenskapen fått visa vägen till nya tekniker. När utvecklingen av atombomben påbörjades hade man redan teorin klar för sig. Den tyske kärnkemisten Otto Hahn fällde orden "Men detta kan väl inte vara Guds vilja" då han strax före andra världskriget kommit till insikt om hur klyvningen av atomkärnan kunde användas. Boken är rikt illustrerad (263 svart-vita bilder). Den som vill gå till källorna har glädje av den fylliga referenslistan. Och naturligtvis finns ett omfattande person- och sakregister. Tyvärr skämmer ett flertal korrekturfel det goda intrycket. Förhoppningsvis har de rättats till nästa tryckning. |
SM
|
|